Tjaa, inte döden alltså, men min superperiod. En period som varit fylld av adrenalin, endorfiner och massa energi, detta i kombination med stenhård träning och för lite sömn. Nu verkar det som att kroppen inte orkar det höga tempo längre och sparkar bakut :( Och det är väl bara att inse att efter superkompensation kommer det en sämre tid, så går det till inom träningens värld, och det är det som gör att vi också utvecklas och blir starake! Dock är gränsen mellan superkompensation och överträning väldigt tight och är lätt att överskrida, vilket verkar ha hänt mig. Trötta, sega och långsamma muskler gör att jag gärna gör sängen sällskap utan protest! Så därför består helgen av...ja, inga rörelser alls helt enkelt. VILA!

Hoppas dock att kroppen har vilat klart tills på måndag, då vill jag helst vara på benen och igång igen...

                         
                             Såhär känner jag mig just nu; utslagen!